1947 lämnade britterna sin indiska koloni, som delades upp i två stater: Indien och Pakistan. Delningen innebar att dagens Bangladesh kom att utgöra den östra halvan av Pakistan. Motstånd mot politiskt och kulturellt förtryck samt ekonomiskt missgynnande kulminerade 1971 i ett inbördeskrig som slutade med att Bangladesh blev självständigt.

De två första decennierna av självständighet kännetecknades av politisk instabilitet, och flera statskupper, och det var först 1991 som parlamentarisk demokrati återinfördes. Under 1990-talet tog den bangladeshiska ekonomin fart, och exporten ökade kraftigt. De sociala klyftorna är dock fortsatt stora, och fattigdomen är omfattande, i synnerhet i huvudstaden, vars befolkning ökar kraftigt.