Ekonomi och kommersiellt utbyte

Bosnien och Hercegovina (BiH) har flera avseenden rört sig i fel riktning vad gäller den makroekonomisk stabiliteten i landet. Valutan är förhållandevis stabil, men inflationen har ökat kraftigt det senaste året. Inte minst mot bakgrund av kriget i Ukraina och ökat pris på energi och råvaror. Detsamma gäller tillväxten som de senate åren rört sig mellan 2% - 3%, att jämföra med de 6% som krävs för att landet på sikt ska komma ikapp en nivå som kan sägas vara av EU-standard. Fortsatt hög arbetslöshet och ett stort bytesbalansunderskott är därtill alltjämt allvarliga problem. I dagsläget kräver den offentliga sektorn en alltför stor del av BNP. Landet har fastnat på en låg nivå av institutionell effektivet med en tung byråkrati och betdande korruption.

TBiHs största handelsytbyte är med Kroatien, Tyskland, Italien, Slovenien och Serbien. De sektorer som idag gynnar BiHs handel är trä och metallindustrin där bytesbalansen stadigt har varit på en positiv nivå. Andra viktiga sektorer inom vilka BiH exporterar och ökar sin produktion i stora volymer är textil och mineralindustrin. Handeln mellan BiH och Sverige är fortfarande relativt liten. Idag finns över 40-talet företag med anknytning till Sverige etablerade på BiHs marknad. Det största handelsutbytet mellan Sverige och BiH är inom maskin- och textilindustrin.

Företagsklimatet

BiH har påbörjat reformer för att skapa ett bättre företagsklimat. Exempelvis har regelverket för företagsetableringar förenklats och handelshinder mellan entiteterna har avskaffats. Detta riskerar dock att förvärras igen mot bakgrund av pågående politiska kris där Republika Srpska verkar för att återta kompetenser från den statliga nivån. Den bosniska marknaden förblir intressant för utländska investerare. Tillgången till välutbildad arbetskraft till låga kostnader med god teknisk begåvning är relativt stor; landet har ett fördelaktigt geografiskt läge, är CEFTA-medlem, har fördelaktiga handelsavtal med EU och en outnyttjad potential i flera viktiga sektorer.

BiH är i stort behov av fler produktiva företag, inklusive utländska direktinvesteringar, för att få fart på den ekonomiska utvecklingen. I den senaste rankning som Världsbanken presenterade i ”Ease of Doing Business report” hamnade BiH på plats 90 av 189 länder. Det speglar tyvärr att BiH är i behov av reformer för att skapa ett mer flexibelt och effektivt företagsklimat. Landets indelning i två entiteter gör också att det i praktiken består av två skilda ekonomiska zoner. Reformer för att skapa ett ”single economic space”, krävs för att locka investeringar och skapa fler jobb.