BASFAKTA

• Officiellt namn: République Française/ Republiken Frankrike
• Huvudstad: Paris (2,1 miljoner invånare; Parisregionen (Île de France): drygt 12 miljoner) (2024)
• Språk: Franska
• Yta: 547 000 km² (643 000 km2 med de utomeuropeiska områdena)
• Folkmängd: 68 miljoner
• Religion: Katolicism 83-88%, islam 5-10%, protestantism 2 %, judendom
• 1 %, övriga 4 %
• Valuta: Euro
• BNP/capita: 40 964 USD (2022)
• Statsskick: Republik, enhetsstat
• Statschef: President Emmanuel Macron (2017–)
• Regeringschef: Premiärminister Gabriel Attal (2024–)
• Tillväxt: 2,5 % (2022)
• Inflation: 5,66 % (2023)
• Budgetunderskott: 4,7 % av BNP för 2022
• Statsskuld: 111 % av BNP (2022)
• Arbetslöshet: 9,6% (INSEE, maj 2017)

MINISTRAR

• Premiärminister: Gabriel Attal
• Inrikesminister: Gérald Darmanin
• Miljö- och territorialminister: Amélie de Montchalin
• Justitieminister: Éric Dupond-Moretti 
• Försvarsminister: Sébastien Lecornu
• Utrikes- och EU-minister: Catherine Colonna
• Hälsominister: Brigitte Bourguignon
• Kulturminister: Rima Abdul-Malak
• Finansminister: Bruno Le Maire
• Arbetsmarknadsminister: Olivier Dussopt
• Utbildnings- och ungdomsminister: Pap Ndiaye
• Minister för högre utbildning och forskning: Sylvie Retailleau
• Jordbruksminister: Marc Fesneau
• Minister för utomeuropeiska territorier: Yaël Braun-Pivet
• Idrottsminister: Amélie Oudéa-Castéra
• Solidaritetsminister med särskilt ansvar för funktionsvarierad och personlig självständighet: Damien Abad
• Energiomställningsminister: Agnès Pannier-Runacher
• Offentlig förvaltningsminister: Stanislas Guerini

KORT HISTORIK

Den 14 juli 1789 stormas Bastiljen vilket blir startskottet för den franska revolutionen. Under parollen "frihet, jämlikhet och broderskap" gör Frankrikes befolkning uppror gentemot kungamakten. Revolutionen resulterar i att Frankrikes första republik utropas 1792. Napoleon I tar senare makten och låter sig 1804 krönas till kejsare. Frankrikes aggressiva krigsföring skapar ett växande missnöje i Europa och vid slaget i Waterloo 1815 förlorar Frankrike och Napoleon I sätts i fångenskap.

Mellan 1814-1848 försökte tre kungar, Louis XVIII, Charles X och Louis Philippe I att restaurera monarkin, dock utan framgång. 1848 tvingas Louis Philippe I abdikera och under februarirevolutionen samma år utropas den andra republiken. Den andra republiken blir dock inte varaktig utan Frankrike omvandlas 1852 återigen till kejsardöme under Napoleon III. Efter förlusten av det fransk-tyska kriget 1870-1871 tvingas Napoleon III abdikera och Frankrikes tredje republik instiftas. Frankrike tillhör segermakterna vid de båda världskrigen och efter den tyska ockupationens slut bildas den fjärde republiken (1946).

Den fjärde republiken präglas av politisk instabilitet med ständiga regeringsombildningar. Frankrike är efter det andra världskriget en av de mest drivande krafterna bakom en ökad europeisk integration och 1951 är Frankrike med och grundar den Europeiska kol- och stålgemenskapen och sedermera den Europeiska gemenskapen. 1958 genomför General de Gaulle en omfattande konstitutionell reform, som leder till upprättandet av den femte republiken och dagens semipresidentiella regim. Under 1960-talet avvecklas det franska kolonialväldet.

ADMINISTRATIV INDELNING/POLITISKT SYSTEM

Frankrike är uppdelat i 101 län (départements), grupperade i 13 fastlandregioner. Till detta kommer fem län och regioner som ligger utanför Europa: Franska Guyana, Guadeloupe, Martinique, Mayotte och Réunion (DROM – départments et régions d'outre-mer). De utomeuropeiska områdena är alla en del av EU och ingår i EU:s s.k. yttersta randområde. Därutöver finns ett antal "områden" (collectivités) och territorier med olika mått av självstyre och status i förhållande till Frankrike, bl. a. Franska Polynesien och Saint-Pierre-et-Miquelon. Antalet kommuner överstiger 36 000. En decentraliseringsreform genomfördes 2015 och har gett utökade befogenheter till kommuner och regioner. Reformen innebar också att antalet fastlandsregioner reducerades från 22 till 13.

Det franska politiska systemet brukar betecknas som semipresidentiellt. Det innebär att landet har en folkvald president, som är statschef, men som också har ett brett område inom vilket denne i praktiken även har den verkställande makten. Det gäller bl.a. utrikespolitiken och försvarspolitiken. Det är också presidenten som utser premiärminister och regeringsledamöter. Presidenten väljs numera för högst två femårsperioder.

Det franska parlamentet är uppdelat i två kamrar, Nationalförsamlingen (577 ledamöter) och Senaten (348 senatorer). Ledamöterna i Nationalförsamlingen utses genom allmänna val enligt majoritets­principen i enmansvalkretsar. Senatorerna väljs indirekt av lokala och regionala representanter. Hälften av senatorerna byts ut vart tredje år.

GEOGRAFI

Den franska kusten är mestadels låg och jämn. Vid Medelhavet och på halvön Bretagne i väst finns natursköna klippkuster och längs Engelska kanalen stupar branta kritklippor i havet. De östra och centrala delarna är bergiga och här finns Europas högsta berg Mont Blanc, 4807 meter. De norra och sydvästliga delarna domineras av lågland.

Frankrike har många stora floder. Längst är Loire (1 012 km) som tillsammans med Seine, Rhône och Garonne avvattnar större delen av landet. Sedan långt tillbaka i tiden finns det ett väl utbyggt kanalsystem. Canal du Midi är från 1600-talet och förbinder Atlanten med Medelhavet.

Frankrike täcktes förr av stora skogar som skövlats, men genom återplantering täcks numera ungefär 1/5 av ytan av skog.

Det franska klimatet är tempererat med varma somrar och milda vintrar. Atlantkusten har de jämnaste temperaturerna och där är nederbörden riklig, liksom i bergstrakterna. Fastlandsklimat i det inre ger kallare vintrar. Medelhavsområdet är subtropiskt med torra somrar och vinterregn. Det drabbas vintertid av kalla nordanvindar (mistral).