Den 16 maj fattade den svenska regeringen beslut om att Sverige skulle ansöka om medlemskap i Nato. Detta historiska beslut byggde på den säkerhetspolitiska analys som regeringen inbjöd övriga riksdagspartier till och de slutsatser som redovisades i en rapport den 13 maj. Regeringens bedömning är att Natomedlemskap är det bästa sättet att värna Sveriges säkerhet mot bakgrund av det i grunden förändrade säkerhetspolitiska läget efter Rysslands aggression mot Ukraina. Den 18 maj lämnade Sverige och Finland samtidigt in sina ansökningar om medlemskap i Nato. Under Natos toppmöte den 28 juni undertecknade Sverige, Finland och Turkiet en trepartsöverenskommelse, som nu håller på att genomföras. Den 5 juli undertecknade samtliga Natoländer anslutningsprotokollen för både Sverige och Finland. Undertecknandet innebär att alla Natoländer kan gå vidare och ratificera protokollen.
Som medlem i Nato kommer Sverige att ansluta sig fullt ut till Natos policy för terrorismbekämpning och aktivt delta i dessa ansträngningar. Som en nära partner till Nato deltar Sverige redan i ett antal av Natos tekniska arbetsgrupper om terrorismbekämpning och är också mycket aktivt i internationella insatser för terrorismbekämpning som Nato också är engagerat i, såsom FN, den globala koalitionen mot Daesh och OSSE.
Sverige är otvetydigt engagerat i kampen mot terrorism i alla dess former och uttryck. Sverige har aldrig gett något stöd, varken materiellt eller ekonomiskt, till terroristorganisationer som PKK.
Det har förekommit felaktiga uppgifter om att Sverige skulle ha exporterat pansarskott till icke-statliga militära grupper i Syrien. Sverige har inte exporterat pansarskott eller annan krigsmateriel till sådana grupper.
Det har också förekommit felaktiga uppgifter om påstått svenskt ekonomiskt stöd till politiska och militära strukturer i nordöstra Syrien. Sverige ger inte något ekonomiskt eller militärt stöd till dessa strukturer.
Sverige har en regional strategi för Syrienkrisen vars syfte är att stödja den syriska befolkningen över hela landet, de syriska flyktingarna och deras värdsamhällen i grannländer såsom Jordanien och Libanon. Stödet för hela sjuårsperioden 2016–2023 motsvarar cirka 376 miljoner USD. Medlen syftar till att skapa hållbara levnadsförhållanden inom områden som vatten och sanitet, försörjning, utbildning, rehabilitering av funktionshindrade, samt stöd till fria medier och civilsamhälle. Inga svenska medel går till politiska eller militära strukturer i nordöstra Syrien.
Se länk till ovanstående text på turkiska: İsveç’in NATO üyeliğine başvurması - Sweden Abroad
