Byggnaden som inrymmer Sveriges ambassad i Helsingfors uppfördes mellan åren 1839-43 som privatbostad åt kommerserådet Johan Henrik Heidenstrauch. Vem som ritade huset är inte helt klarlagt, men mycket talar för att det var en av tidens mest framstående finländska arkitekter, Anders Fredrik Granstedt.
På sin tid ansågs huset som ett av stadens vackraste privatägda byggnader. Dagens byggnad har dock få likheter med det ursprungliga huset. Stilmässigt var det en klassicistisk skapelse med en fasad som dominerades av ett framträdande mittparti försett med balkong och doriska kolonner. Heidenstrauch hann dock inte bo särskilt länge i sitt nya residens. Han dog redan 1847 och därefter kom byggnaden att tjäna som bostad åt ett flertal kända köpmans- och ämbetsmannafamiljer.
En hyreskasern vid Salutorget
År 1883 inköptes byggnaden av det ryskfödda kommerserådet Jacob Loginoff Tschernischeff. Under ledning av arkitekterna Constantin Kiseleff och W. Reiss genomfördes radikala ombyggnader av huset, varvid fasaden kom att få ett kraftigt barockinspirerat utseende som då var på modet i Ryssland. Elaka tungor lär ha talat om byggnaden som en överlastad och "prunkande arkitektonisk krokant".
I samband med de stora ombyggnaderna omvandlades byggnaden från privatpalats till hyreshus för personer av högst varierande social ställning. Som mest inrymdes närmare 150 personer i byggnaden, varav många tillhörde stadens ryska befolkning.
Konungariket Sveriges ambassad
Sverige var ett av de första länderna som erkände den självständiga republiken Finland. När man började se sig om efter en lämplig ambassadbyggnad, föll blickarna tidigt på det Tschernischeffska huset. Av historiska skäl ansågs det angeläget att införskaffa en centralt belägen byggnad. Läget alldeles vid Salutorget, bara ett stenkast från presidentens slott, föreföll idealiskt och för en summa av 400 000 kronor inköptes huset av svenska staten 1921.
Byggnaden var dock i stort behov av reparation och ombyggnad för den nya användningen. För detta anlitades den svenske arkitekten Torben Grut som tidigare gjort sig bemärkt för Stockholms Stadion och det kungliga sommarresidenset Solliden på Öland.
Gruts uppdragsgivare hade ett önskemål att byggnaden skulle få ett yttre som förde tankarna till andra sidan Bottenhavet. Han lät sig därför inspireras av palatsarkitekturen hos Nicodemus Tessin d.y. och dennes italienska renässansförlagor. Mot denna bakgrund är det kanske inte så förvånande att ambassadbyggnadens fasad är en miniatyr av Kungliga Slottets fasad mot Lejonbacken i Stockholm.
Gruts idé beträffande representationsutrymmenas interiör kan sammanfattas i begreppen värdighet och stram elegans. Han ville undvika all onödig lyx så att det blev "en påminnelse om vad Sverige kulturellt varit och alltjämt kan och bör vara". De olika rummen har också gestaltats så att vart och ett representerar en historisk stilepok.
Under början av 1980-talet gjordes en totalrenovering av ambassadbyggnaden under ledning av den finska professorn Erik Kråkström.
Läs mer om ambassadbyggnaden på Statens fastighetsverk SFV:s webbplats, länk nedan.
