Go to content

Världens första ramverk för digitala frågor antaget av FN

Den 22 september antogs den första överenskommelsen på global nivå för digitalt samarbete, Global Digital Compact, i samband med FN:s framtidstoppmöte i New York. Vice statsminister Ebba Busch representerade Sveriges regering på plats. Det digitala ramverket är en av de mest konkreta delarna av en multilateral framtidspakt som FN:s medlemsstater antog inför 2024 års generalförsamling. Andra centrala frågor som diskuterades var FN:s hållbarhetsmål 2030, energipolitiken, utvecklingsfrågor och hur vi ska nå de globala klimatmålen.

Sverige har lett förhandlingarna tillsammans med Zambia. Överenskommelsen är unik eftersom det är första gången som FN:s medlemsländer enas om principer och åtaganden som spänner över ett så brett fält av digitala frågor. Från mänskliga rättigheter online med fokus på barn och unga, jämställdhet, miljömässig hållbarhet till global styrning av framväxande teknologier som artificiell intelligens (AI).

Genom överenskommelsen tas nu flera viktiga steg för att adressera klyftor, styrningsluckor och utmaningar som kommer med digitala och framväxande teknologier. Överenskommelsen syftar framför allt till att utnyttja teknologins möjligheter, stödja genomförandet av de globala hållbarhetsmålen och främja en öppen, säker, trygg och hållbar digital framtid. 

GDC innehåller flera banbrytande förslag inom AI som syftar till att på global nivå sammanhållet styra denna omvälvande teknologi. Detta inkluderar etablerandet av en vetenskaplig panel, en global policy-dialog om AI samt en fond för kapacitetsuppbyggnad. 

Antagande skedde i samband med FN:s framtidstoppmöte, där vice statsminister Ebba Busch också höll det svenska nationella anförandet och bland annat träffade FN:s generalsekreterare António Guterres.

Ebba Busch deltog också på ett event om behovet att tredubbla produktionen av kärnkraft till 2050, där 14 globala banker och finansiella institut ställde sig bakom strävan att öka produktionen av el från kärnkraft. Frågan om ökad produktion av baskraft, framför allt kärnkraft, är central i stora delar av världen för att nå de globala klimatmålen som FN:s medlemsstater kommit överens om.

Senast uppdaterad 01 okt. 2024, 09.16