Förändringar i den svenska migrations- och asylpolitiken

Under 2015 sökte cirka 163 000 personer asyl i Sverige, varav 114 000 personer kom under hösten – från september till december. Cirka 35 000 var ensamkommande barn. Detta innebär många och stora utmaningar för det svenska asylsystemet och för andra samhällsfunktioner såsom tillgången till bostäder, hälso- och sjukvård, skola och social välfärd. Regeringen har därför vidtagit en rad tillfälliga åtgärder för att kraftigt minska antalet asylsökande. Därtill har en överenskommelse mellan EU och Turkiet ingåtts i syfte att få ett slut på människosmugglingen och den irreguljära migrationen från Turkiet till EU.

Id-kontroller och gränskontroll vid inre gräns

Den 12 november 2015 återinförde Sverige tillfälliga gränskontroller vid inre gräns. Gränskontroller utförs i enlighet med Schengenregelverket i vissa utvalda hamnar i södra och västra Sverige samt vid Öresundsbron. 

Sedan den 4 januari 2016 har Sverige också infört tillfälliga id-kontroller vid resor till Sverige från Danmark. Det innebär att den som reser från Danmark med buss eller tåg eller kortare än 20 nautiska mil med ett passargerarfartyg, måste uppvisa en giltig id-handling med fotografi för att kunna resa in i Sverige.  Vissa undantag gäller för personer under 18 år som reser i sällskap med vuxen.

Förändringar i rätten till ekonomiskt bistånd för asylsökande

Sverige införde den 1 juni 2016 en lag som innebär att rätten till ekonomiskt bistånd (dagsersättning och anläggnings-boende) upphör för personer utan barn som har ett lagakraftvunnet utvisnings- eller avvisningsbeslut. 

Nytt svenskt lagförslag innebär tillfälliga uppehållstillstånd

Den svenska regeringen har presenterat ett förslag om en tidsbegränsad lag som anpassar svenska asylregler till miniminivån enligt EU-rätten och internationella konventioner. Lagen ska gälla i tre år och innebär tidsbegränsade uppehållstillstånd för alla skyddsbehövande utom kvotflyktingar, med undantag för exempelvis svårt sjuka barn.

Förslaget innebär också att möjligheten att återförenas med sin familj, så kallad anhöriginvandring, begränsas för dem som får tillfälliga uppehållstillstånd.

Enligt den nya lagen kommer det också att bli svårare att få uppehållstillstånd på grund av synnerligen eller särskilt ömmande omständigheter.

Lagen träder i kraft den 20 juli 2016.

Mer effektivt återvändande vid avslag

Hösten 2015 ökade antalet asylsökande kraftigt och därför bedöms betydligt fler få avvisnings- eller utvisningsbeslut under kommande år. För att asyl- och mottagningssystemet ska fungera krävs att personer som fått ett sådant beslut återvänder. Migrationsverket har därför fått i uppdrag att förkorta tiden från asylansökan till återvändande, utöka antalet förvarsplatser och förstärka återvändandet med sambandsmän vid utlandsmyndigheterna.

Läs mer på government.se

Uttalande från  EU och Turkiet

Den 18 mars 2016 gjorde EU och Turkiet ett uttalande i syfte att få ett slut på människosmugglingen och den irreguljära migrationen från Turkiet till EU. EU – Turkiet uttalandet innebär bland annat att irreguljära migranter, det vill säga personer som tagit sig till ett land utan tillstånd eller som inte söker asyl, som från och med den 20 mars 2016 tagit sig från Turkiet till Grekland, ska återsändas till Turkiet. För de som söker asyl ska grekiska myndigheter pröva varje fall individuellt. För varje syrier som återsänds till Turkiet från Grekland, ska en syrier i Turkiet vidarebosättas till EU enligt en så kallad 1:1-mekanism. De som inte tidigare försökt att irreguljärt ta sig till EU kommer att prioriteras.

Av uttalandet framgår uttryckligen att internationella regler och normer ska följas, inklusive rätten till skydd och till individuell asylprövning. Uttalandet innebär även att  de migranter som i dagsläget befinner sig i Turkiet får ökat stöd. EU enades även om ett stärkt stöd till Grekland för att landet ska klara ett rättssäkert mottagande och återvändande.

Läs mer om EU och Turkiets uttalande på kommissionens webbplats