Säkerhetsdialog om demokratisk kontroll av väpnade styrkor

Under det svenska FSC-ordförandeskapets andra säkerhetsdialog presenterades olika perspektiv på temat demokratisk kontroll av väpnade styrkor, med gästtalare från Sverige, Ukraina och Vitryssland. Talarna delade bland annat med sig av perspektiv, prioriteringar, utveckling och rättsliga ramverk avseende demokratisk och civil kontroll av väpnade styrkor, men även om den roll som försvarspolitisk planering och inriktning spelar i detta sammanhang. Ordföranden för Försvarsberedningen, Björn von Sydow, presenterade arbetet i Försvarsberedningen och totalförsvarskonceptet, med särskilt fokus på Försvarsberedningens rapport ”Motståndskraft - Inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret 2021–2025”.

För första gången på över två decennier har regeringen beslutat att öka försvarsanslaget. Arbetet med att stärka den nationella beredskapen har redan börjat och en fortsatt utveckling är att vänta. Förra året återinfördes värnplikten och det antalet rekryter som antagits sedan återinförandet förväntas att öka under kommande år för att möta utsatta rekryteringsmålsättningar. En grundläggande aspekt för att Sverige ska kunna motstå en kris eller ett krig är att befolkningen är förberedd och uppmärksam, varför individens roll i totalförsvaret inte kan underskattas nog.

De två främsta inriktningarna framöver är en uppgradering av den nationella militära kapaciteten och ett fördjupande av samarbeten med andra nationer och organisationer. Inom ramen för samarbeten lyfte von Sydow särskilt fram Finland och Norge som viktiga partners, men även de övriga nordisk-baltiska länderna samt USA, Storbritannien, Polen och Tyskland. Vikten av multilaterala samarbeten, såsom inom EU, FN och det svenska partnerskapet med Nato, betonades och beskrevs som essentiella för Sveriges nationella säkerhet. Von Sydow underströk också att Sverige individuellt och inom samtliga samarbeten strävar efter att stärka OSSE:s principer och internationell lagstiftning.

Sergei Rakhmanov, ordförande i den vitryska nationalförsamlingens utrikes- och säkerhetskommitté, belyste i sin presentation den omfattande betydelse civil kontroll har för en stats militära säkerhet och vikten av arbetet med dessa frågor inom ramen för OSSE. Demokratisk kontroll över Vitrysslands väpnade styrkor utövas av parlamentariska kommittéer och grupper samt ett system bestående av militära rådsgrupper (som innefattar regionala och kommunala företrädare). Utöver de nationella strukturerna för upprätthållande av demokratisk styrning använder sig Vitryssland även av samarbeten med Nato och Kollektiva säkerhetsavtalsorganisationen (CSTO) för att stärka arbetet.

Överste Yosyp Matlai, enhetschefvid Ukrainska försvarsdepartementets juridiska enhet, inledde sitt anförande med att understryka det faktum att demokratisk kontroll av väpnade styrkor är ett grundläggande krav för medlemskap i EU och Nato. Vidare beskrevs det juridiska system som bevarar och värnar demokratisk kontroll av väpnade styrkor i Ukraina.  Transparens och tillgång till information vid militär verksamhet lyftes fram som grundläggande för att uppnå genomgående samhällelig demokratisk kontroll. Matlai presenterade även den nya ukrainska försvarsarkitekturen, som trädde i kraft i juni 2018.

Statssuveränitet och territoriell integritet lades fram som Ukrainas främsta nationella intressen framöver. Hållbar utveckling inom ekonomi, samhälle och politik för att långsiktigt kunna upprätthålla landets tillväxt och jämlikhet framlades också som viktiga prioriteringar. Ukraina arbetar även för integrering till europeisk ekonomi, säkerhet och politik för att på sikt uppnå kraven för medlemskap i Europeiska unionen och Nato.