Intervju med Björn von Sydow

Försvarsberedningens delrapport Motståndskraft beskriver krav på individen i händelse av kris och/eller krig. För ett starkare civilförsvar krävs planering, kunskap och uppmärksamhet från Sveriges civilbefolkning. Hur ska vi göra för att engagera och motivera civila att delta i arbetet för att ett stärkt civilt försvar?

Det viktigaste är att jobba med information på olika nivåer och i olika kanaler så att Sveriges invånare blir medvetna om gällande förutsättningar, förväntningar, lagar och förordningar.
Det arbetet har redan god fart framåt. I våras såg vi till exempel en framgångsrik återkomst av informationsbroschyren ”Om krisen eller kriget kommer”. Den gavs ut på flera olika språk så att så många som möjligt ska kunna tillgodogöra sig innehållet. Så här långt verkar mottagandet ha varit mycket positivt och intresset för frågorna stort.
Sommarens skogsbränder är ett exempel som påvisar stort engagemang och en vilja att bidra på olika sätt. Det gäller enskilda, organisationer och myndigheter. Våra frivilligorganisationer har också bidragit starkt för att omhänderta och organisera engagemanget och därigenom begränsa konsekvenserna av bränderna.
Med återintroduktionen av värnplikten kommer det också att bli naturligt att alla ungdomar får information om totalförsvar och hur man kan hjälpa till i arbetet för ett stärkt civilt försvar.

Vid dagens FSC var temat demokratisk kontroll av väpnade styrkor. Vilka anser du vara de viktigaste verktygen för demokratisk kontroll över Försvarsmakten?

Genom Försvarsberedningen arbetar vi för att skapa en bred parlamentarisk majoritet för den kommande inriktningen av vårt totalförsvar och det inkluderar naturligtvis Försvarsmakten. Traditionen med Försvarsberedningar gör att vi i Sverige har en återkommande genomlysning på politisk nivå av läget i Försvarsmakten och försöker åstadkomma breda överenskommelser om utvecklingen framåt. Det borgar för demokratisk kontroll.
I arbetet med vår senaste rapport Motståndskraft gjorde vi en gedigen genomgång av de lagar och förordningar som styr totalförsvarsverksamheten i landet och vår bedömning är att de utgör en mycket god grund att stå på. Dessutom förslog vi inrättandet av en totalförsvarsinspektion för att stärka den demokratiska uppföljningen av utvecklingen i försvarssektorn. Alla andra stora statliga utgiftsområden har en designerad inspektion och vi anser att även försvarssektorn bör ha en sådan.

I ditt anförande nämnde du att Försvarsberedningen arbetar med OSSE:s principer. Kan du ge ett konkret exempel på hur detta arbete sker?

Ett alldeles konkret och aktuellt exempel är att jag är här och informerar om hur vi arbetar i beredningen och vad vi kommit fram till i arbetet så här långt. Det i sig är förhoppningsvis en säkerhets- och förtroendeskapande signal till övriga medlemsländer.
I Försvarsberedningens direktiv framgår tydligt att vi ska jobba för öppenhet och transparens. Det innebär exempelvis att vi genomför öppna seminarier för allmänheten, bjuder in externa talare till våra sammanträden och genomför kunskapsuppbyggande resor både i Sverige och internationellt. Dessutom deltar vi i konferenser och seminarier både nationellt och internationellt. På så sätt försöker vi inte bara höja vår egen kunskapsnivå utan också skapa inblick i vårt arbete både i Sverige och internationellt. Det är viktigt för att förankra vår föreslagna inriktning av totalförsvaret.
Vårt arbete i beredningen har därutöver uppmärksammats i både traditionell svensk media och på sociala medier. Likaså har vi intervjuats av utländska journalister och på den vägen förmedlat vad vi gör och vart vi vill.