Go to content

Webinar om arabiska våren tio år senare

Det Svenska dialoginstitutet för Mellanöstern och Nordafrika arrangerade i början av februari ett webinarium under titeln “The Arab uprisings – 10 years on: where are we and where are we heading". Tre framstående MENA-analytiker (Hafsa Halawa, Nadim Houry och Khaled Mansour*) och ett par svenska ambassadörer - inbjöds att reflektera över utvecklingen i arabvärlden under det senaste decenniet. Varför var de arabiska protesterna viktiga, var är regionen nu och vad har hänt med folkens strävan efter värdighet, god samhällsstyrning och frihet, var några av de frågeställningar som behandlades.

Panelens grundläggande medskick var att den s.k. ”arabiska våren” inte kan eller bör beskrivas i termer av ”framgång” eller ”misslyckande”. Visserligen hade inte upproren lett till de demokratiska förändringar som många hade hoppats på 2011, men de utgjorde ett startskott.  Vågen av uppror på olika håll i regionen under 2019, med förnyade krav på systemförändring och omförhandling av det sociala kontraktet, var en påminnelse över fortsatt folkligt missnöje och kunde ses som en fortsättning på missnöjesyttringar och krav på förändring tio år tidigare.

Paneldeltagarna sade att övergång till demokrati tar tid och att varje land behöver ”hitta sin egen väg”. De framhöll nödvändigheten av ett långsiktigt arbete på flera nivåer för att gradvis skapa förutsättningar för demokratiska reformer. Förändring måste komma inifrån och vara lokalt förankrad, men samtidigt underströk de att stöd utifrån kan spela en viktig roll, förutsatt att det är baserat på ett värderingsdrivet engagemang i regionen. Därför bör Sverige och EU fortsätta betona nödvändigheten av hållbara och inkluderande politiska, ekonomiska och sociala reformer, inkl. genom stöd till lokala initiativ fr.a. genom civilsamhället.

De politiska och socioekonomiska utmaningarna (bl.a. korruption, arbetslöshet och brist på frihet), som de arabiska samhällena hade för tio år sedan, inte bara kvarstod utan hade i hög grad förvärrats. Därtill har regionens konflikter haft långtgående politiska, humanitära, ekonomiska och sociala konsekvenser. Under det senaste året har COVID-19-pandemin och dess ekonomiska effekter, tillsammans med historiskt låga oljepriser, ytterligare förvärrat levnadsförhållandena.

På fråga om vilka huvudsakliga skillnader mellan arabvärlden för tio år sedan och nu, pekade talarna på att människor idag är mer politiskt och socialt medvetna. Samtidigt som det politiska utrymmet ytterligare begränsats och hotats, har det civila samhället mognat och har idag mer holistiska och progressiva ambitioner, t.ex. om socioekonomisk rättvisa, kvinnors rättigheter, miljöfrågor och jämställdhet.

Vad gäller det internationella samfundets och givares roll underströk talarna vikten av att EU grundar sin politik i en insikt om de två regionernas ömsesidiga beroende och att gemensamma utmaningar måste mötas genom gemensamma ansträngningar och innovativa lösningar. De beklagade att vissa EU medlemsländer snarast tycks se regionen som ett hot att hantera och att detta lett till en skadlig politik, inklusive allianser med auktoritära ledare, överfokus på antiterrorism och på att stänga gränser.

Avslutningsvis pekade paneldeltagarna på stora samhälleliga förtroendeklyftor och behovet av dialog. De sade att dialoginstitutet kan spela en viktig roll i att underlätta dialog mellan olika samhällsaktörer, genom att tillhandahålla en trygg plats och miljö för förtroendefulla och konstruktiva utbyten, något som kan vara viktigt för att överbrygga klyftor både inom MENA regionen och mellan MENA-regionen och Europa.

För mer information se bifogade längre rapport på institutets engelska hemsida.

*Om talarna: Hafsa Halawa är en oberoende analytiker och non-resident scholar knuten till Middle East Institute MEI. Hon har tidigare arbetat bl.a. för Sida, EU, FN och i civilsamhället. (Twitter: @HafsaHalawa); Nadim Houry är exekutivdirektör för Arab Reform Initiative (ARI) och har tidigare arbetet länge på Human Rights Watch (HRW). (Twitter: @nadimhoury); Khaled Mansour är en oberoende analytiker med 30 års erfarenhet av MR, humanitärt bistånd och journalistik, från arbete i civilsamhället, universitet och i FN. (Twitter: K_Mansour_)

 

Senast uppdaterad 19 mars 2021, 14.45